Del 2
Möta aggressiva klienter, människor och djur: våld och hot om våld
I Sverige uppger en betydande andel, 18 procent av kvinnorna och 10 procent av männen, att de någon gång under de senaste 12 månaderna varit utsatta för hot och våld på jobbet. Cirka 5 000 personer per år drabbas av allvarliga arbetsolycksfall orsakade av hot och våld, där kvinnor drabbas oftare än män. Yrkesgrupper inom vård och omsorg (som undersköterskor och personliga assistenter), handel och restaurang, samt väktare och ordningsvakter är särskilt utsatta. Tips är att även läsa AFS 2023:13, kapitel 2 om Arbete med djur. Även vad som gäller kring hotfulla situationer finns det bra vägledning i AFS 2023:2, kapitel 5 Våld och hot om våld , och när det gäller ensamarbete så är detta en av de främsta aspekterna som lyfts fram: AFS 2023:2, kapitel 6 Ensamarbete (Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB), AFA Försäkring, Arbetsmiljöverket)
Exempel på miljöer och arbetsgrupper: arbete bakom stängda dörrar, hemtjänstpersonal och sjukvård.
Att tänka på och kontrollera regelbundet:
Upprätta en tydlig policy med nolltolerans: Skriftliga regler som tillämpas för anställda, kunder och besökare. Skapa tydlighet om vilka konsekvenser som gäller vid hot, trakasserier eller våld.
Riskbedömningar: Skapa rutiner och struktur. Sker det förändringar så är det viktigt att stämma av mot föreskrifterna. Involvera dina ensamarbetare vid riskbedömningar och skyddsronder. AFS 2023:2, 5 kap. Våld och hot, 7 § "Arbetsgivaren får inte låta en arbetstagare utföra en arbetsuppgift som ensamarbete om arbetsuppgiften innebär en påtaglig risk för våld eller hot om våld."
Krisberedskap: Krisberedskap är att identifiera var sårbarheterna finns. Detta görs genom en noggrann riskbedömning per uppgift/plats/tid. Här är ett exempel: Rånprocedurer: Identifiera kassahantering, transportvägar för värdesaker och tider då personal kan vara ensamma. Beredskapsplanen ska tydligt ange hur man minimerar risken och hur personal ska agera vid ett pågående rån (t.ex. instruktioner om passivitet och att samarbeta). > Hur är ledningens engagemang i olika procedurer: före, under och efter en allvarlig händelse?
Se över arbetsmiljön: Här finns det en mängd åtgärder att göra, inte minst är skyddsronder ett bra verktyg för att ta upp frågeställningar som: Finns det säkra in- och utgångar, hur ser belysningen ut? Krävs det kameraövervakning? * Nödlarm som behöver uppdateras eller bytas ut? Vid lantbruk och hantering av djur: Finns det inhägnader som sker skydd? Personlig utrustning för trampskador eller bettskador? Kan djur lastas av på ett säkert sätt? Behövs det nya varningskyltar? *Kamerabevakning regleras i kamerabevakningslagen (2018:1200).
Planera och förebygga risker med psykisk och fysisk påfrestning Se över både den fysiska påfrestningen men också den psykiska påfrestningen. > Hur ser er beredskap ut kring detta? Se även avsnittet Utan kontakt med kollegor eller chef
Se över rutiner för dina ensamarbetare: Säkerhetsrutinerna för ensamarbetare måste bygga på teknik och tydliga instruktioner för att säkerställa snabb respons vid nödsituationer. - Finns nödlarm? - Finns det rutiner kring man-down? Dvs att du får information snabbt om en medarbetare som är orörlig. - Bemanningsrutiner för att undvika ensamarbete. - Hur hanteras tillbud och information från ensamarbetare? Kontrollera även ert uppföljningsarbete och effekten av åtgärder.
Utbilda och öva: All personal måste ha löpande utbildning i de beredskapsrutiner som gäller, särskilt gällande rånprocedurer och tekniker för konflikthantering. Ha även e-learningskurser som stöd för att ge kunskap om en säker arbetsmiljö.
Krishantering och uppföljning vid trauma: Här handlar det om hur ska krisberedskapen omsättas i praktik, hur fungerar krisplanen när en nödsituation uppstår. Här är några frågeställningar för dig att ta med dig: Hur ser rutinerna ut vid omedelbar vård? - Ge snabb tillgång till medicinsk och psykologisk vård, inklusive stödsamtal eller krisbearbetning (traumarådgivning). Behövs det justering av rutiner kring rapportering och uppföljning? - Genomför alltid en debriefing och bistå med kontakt med Arbetsmiljöverket vid exempelvis allvarliga händelser och tillbud. Hur kan de förebyggande åtgärder förbättras? - Utför en grundlig utredning (grundorsaksanalys) för att identifiera brister och vidta korrigerande åtgärder för att förhindra att händelsen upprepas.
