Del 5
Resor och logistik
Att köra i tjänsten är en av de mest riskfyllda rutinmässiga arbetsuppgifterna. I Sverige är trafikolyckor en betydande orsak till arbetsrelaterad dödlighet. Enligt Arbetsmiljöverket är cirka en femtedel (20%) av alla dödsolyckor i arbetet vägtrafikolyckor. Varje år drabbas tusentals arbetstagare av skador som leder till långvarig frånvaro. Ensamarbetare och mobila yrkesgrupper – såsom lastbilschaufförer, bud, säljare, servicepersonal, fältservice, tekniker inom infrastruktur och räddningspersonal – är särskilt utsatta. Återkommande riskfaktorer inkluderar trötthet, distraktion, utmanande väderförhållanden, dålig infrastruktur och fordonens skick. Här är ett tydligt medskick till dig som arbetsgivare att se på arbetsresor med samma riskperspektiv som den övriga verksamheten.. Att minimera risken kräver systematiskt arbetsmiljöarbete, utbildning och användning av teknik för att förebygga trötthet och distraktion.
Exempel på riskfyllda miljöer: buss med många passagerare, distraktion av mobiltelefon och bristfälligt underhåll av fordon
Att tänka på och kontrollera regelbundet:
Planering och riskbedömning för tjänsteresor: Säkerställ att planeringen täcker in följande aspekter: säkrare förare, säkrare fordon och säkrare resa. > Har ni bedömt riskerna för varje koruppgift (rutt, tidpunkt, väder, kommunikation)?
Hantering av trötthet och distraktion: Se över rutiner för kör- och vilotider för att motverka trötthet, vilket är en huvudorsak till olyckor. Implementera nolltolerans mot distraktion (t.ex. handhållen telefon) enligt AFS 2023:3 (förarens ansvar). > Hur säkerställs att förare undviker körning nattetid och hur hanteras risk för trötthet i schemaläggningen?
Kommunikation och övervakning av ensamarbetare: See över tekniska lösningar (app/enheter) för att uppfylla kravet på säker övervakning. Detta inkluderar GPS-spårning, man-down/orörlig. > Hur kan kommunikationen förbättras i områden med dålig täckning?
Kompetens, säkerhetskultur och personlig utrustning: Se över behovet av fortbildning och certifikat. Kontrollera att all nödvändig personlig skyddsutrustning (PPE) och nödutrustning (inklusive första hjälpen) är anpassad till miljön och har setts över sedan senaste laguppdateringen. Inkludera ergonomi genom att se till att fordonets inställningar och utrustning motverkar belastningsbesvär vid långa körpass. > Hur ser behoven ut kring kurser, certifikat och ergonomiska anpassningar
Fordonssäkerhet och underhåll: Kontrollera att det finns tydliga rutiner för dagliga kontroller, snabba reparationer samt last- och säkringsrutiner. > Hur säkerställer ni att fordonens skick är lämpligt för den avlägsna miljön?
Brådskande beredskap och eftervård: Se till att det finns tydliga handlingsplaner vid krasch: vad sker på olycksplatsen? Hur sker alarmering på bästa sätt? Rutinerna kan exempelvis behöva uppdateras med ett digitalt stöd som ger automatiska varningar och larm vid kollision (larm som går till adminstratör eller arbetsledare för omedelbar åtgärd) > Behöver rutinerna vid bil/transportolycka uppdateras? > Hur ser rutinerna ut för psykologiskt stöd efter allvarliga incidenter?
